Kategorier
Avel Semin

Te Mania Emperor E343 & maternell födelsevikt

 

Te Mania Emperor E343
Te Mania Emperor E343

Jag tänkte presentera de olika semintjurarna vi använt under 2014 efterhand som de får avkommor. Dels just för presentationen av dem men även för att dela med mig av hur jag resonerar i avelsplaneringen. Först ut är Te Mania Emperor E343 från vilken vi nyligen fick årets första kalv, en tjurkalv som gav upphov till den andra delen av rubriken – maternell födelsevikt.

Semindoser efter Emperor importerades via angusföreningen 2014 men redan året dessförinnan hade Yxskaftkälen tagit in honom varför det finns lite data för födelsevikt, kalvningsförlopp och 200-dagarsvikter. Ni hittar hans svenska avelsvärden baserat på dessa uppgifter här, de är dock fortfarande mycket osäkra men efter majkörningen går säkerheten upp efterhand som registreringarna ökar.

Det är en tjur från Australien och på deras hemsida presenteras hans aktuella avelsvärden, när detta skrivs är det baserat på 3051 avkommor fördelat på 156 besättningar, än så länge är det 99 döttrar som kalvat in.

Vid importen var han komplett, lätta kalvningar, överlägsen tillväxt och marmorering samt lite plus på mjölken. Då hade han ännu inte fått några döttrar som avvant kalvar men precis innan vi skulle börja använda honom kom de och hans avelsvärde för mjölk dök kraftigt. Detta gjorde att vi valde att använda honom mer selektivt än först planerat dvs endast på hondjur med goda mjölkanlag.

Han kommer från en stor besättning som heter Te Mania, de är etablerade både i Australien och på Nya Zeeland. I ABS Australias seminkatalog för 2014 / 2015 är han flaggskeppet och presenteras på första uppslaget. Hans far är den populära Te Mania Berkley B1 och morfar är B T Ultravox från USA.

Te Mania Emperor avelsvärden

Baserat på hans nuvarande australiensiska avelsvärden, som har hög säkerhet, så förväntar vi oss att avkommorna ska födas mycket lätt och att hans döttrar ska ha lätt för att kalva. Födelsevikten bör ligga över medel vilket än så länge bekräftas av de svenska avelsvärdena men födelsevikt och lätta kalvningar är ju inte riktigt samma egenskap – bättre med en lite tyngre kalv som föds lätt för den har ofta bra tillväxtanlag precis som vi förväntar oss att Emperors avkommor ska ha. Som jag nämnde ligger han dåligt till avseende mjölk, vi strävar inte efter några extremt högmjölkande kor för de måste kunna föda sig på våra strandängar med en hel del vass och tuvtåtel. En högmjölkare har dessutom högt underhållsbehov även när hon är sint vilket gör henne dyrare att övervintra. Vi kommer dock endast använda Emperor på hondjur med bra mjölkanlag.

Ett stort plus är att Emperor ligger mycket bra till för marmorering en egenskap som verkligen ligger i tiden nu när fler och fler börja registrera det och några har t om gjort det betalningsgrundande.

Nu till det där med maternell födelsevikt, en egenskap jag i början av mitt avelsarbete inte lade så mycket vikt vid. Födelsevikt styrs ju både av arv och miljö. Arvet i sin tur består av tre faktorer, dels två direkta och en maternell. För de direkta faktorerna svarar modern och fadern för lika stora delar medans den maternella faktorn helt styrs av modern (som i sin tur ärvt egenskapen till 50% från sin mor och till 50% från sin far).

Den direkta delen är fostrets egna gener för tillväxt fram till födseln och den maternella är hur modern påverkar fostret efter befruktningen genom näringsförsörjning och dräktighetsperiodens längd.

Jag har haft ett tvillingpar med kvigor där de skiljde väldigt mycket i avelsvärden för maternell födelsevikt och det befästes allt mer ju fler kalvar de fick, den ena hade konsekvent högre födelsevikter än den andra.

Och så var det ju den här Emperoravkomman, hans mor har högt avelsvärden för maternell födelsevikt, 111 med 65% säkerhet. Det fick verkligen genomslag – tjurkalven vägde 50 kg! Det är givetvis alldeles för mycket och hans öde är förseglat, han kommer att slaktas som ungtjur och därmed bidra med värdefull  slaktdata till gagn för säkerheten i hans syskons avelsvärden. Det är så vi jobbar här – det är inte en individ som ger oss framgång utan helheten.

Nu kan inte hela övervikten förklaras av moderns avelsvärde för fvM och man ska inte heller dra allt för stora växlar på endast en avkomma men jag tyckte det var ett bra exempel så saker och tings samband.

Tjurkalven kommer säkerligen inte ha ett avelsvärden för fvD (direkt födelsevikt) som blir särdeles avskräckande men vi tar det säkra för det osäkra – lätta kalvningar är ett adelsmärke för rasen och det är vi mycket rädda om. På Individprövningen har vi en gräns på 45 kg (lägst av alla raser) och det följer vi även när vi säljer tjurar hemifrån och ja det föds tjurar där vi registrerar 46 kg. Det är så lite som gör om de väger något kg mer eller mindre, har de precis druckit etc men någonstans måste gränsen dras och vi väljer att inte tulla på den.

 

 

Kategorier
Smittskydd

Falskt larm?

Före jul provtogs hondjuren och det ser bra ut, endast tre som har kvar sina antikroppar och inga nya djur har serokonverterat dvs börjat bilda antikroppar. Vi hittar fortfarande inga bakterier i träckproven. Vid diskussioner med SJV börjar vi misstänka att det kan röra sig om att djuren på bete blivit utsatta för salmonellabakterier från fågelträck, tillräckligt för att utlösa en immunologisk reaktion men inte för att infektera dem så att de själva uppförökar antalet bakterier. Obs – endast en hypotes. Har de då haft salmonella eller ej?

Det här med antikroppsprov är en ganska ny företeelse som endast använts några år och vi lär oss fortfarande hur det ska användas. Lagstiftningen är egentligen baserad på träckprovsfynd. Vi kommer nog behöva definiera tydligare när ett djur har salmonella eller ej. Juridiskt har vår besättningen inte det, vi är spärrade för misstänkt ej bekräftad salmonellainfektion. Vi har däremot inget emot att vara spärrade så som situationen ser ut, före vi återupptar livdjursförsäljningen måste vi vara helt säkra på att inte utgöra någon förhöjd risk för våra kunder.

Det vi behöver mer kunskap om är huruvida djur som utsätts för bakterier via fågelträck och bildar antikroppar, men inte uppförökar antalet bakterier, utgör en smittrisk för resten av besättningen. Visst är det frustrerande att kanske vara spärrad pga för låg kunskapsnivå inom området men så är det ju med utveckling av ny teknik. Någon kan komma i kläm, nu råkade det vara vi och då får vi hantera det så konstruktivt som möjligt så att förhoppningsvis både vi, SJV, SVA och DV kan lära sig mer till nytta för hela uppfödarkollektivet.

Vi kommer under januari att provta kvigor och kalvar födda 2014 samt avelstjurarna. Håller tummarna för att det ser bra ut även där.

Planen ligger fast, vi kommer inte att sälja några tjurar under våren utan istället blir det en auktion senare halvan av 2015.

Kategorier
Smittskydd

Räcker 4wd eller behöver jag diffspärr?

Kört fast, den nedstänkta vindrutan gör det svårt att se vägen fram men vindrutetorkarna börjar ändå göra lite nytta. Hade förberett mig med fyrhjulsdrift och diffbroms. Har nu övergett tvåhjulsdriften, börjar nu så sakteliga komma loss men frågan är om jag behöver byta ut diffbromsen mot en riktig diffspärr samt installera en vinsch.

Vad handlar nu det här om? I somras skulle vi sätta in tre kalvar på individprövningsstationen och då vi befinner oss någon mil fågelvägen från en slutuppfödare av mjölkraskalv som är spärrad för salmonella skulle vi ta prov på gruppen där kalvarna gick, totalt 12 st. Av dem var det tre st som gav serologiskt utslag för salmonella (antikroppar i blodprov) men vi fann inga bakterier i träcken. Vi tog omprov och konstaterade att det fortfarande fanns antikroppar hos de djuren samt hos ytterligare fyra st men inte heller här påvisades bakterier i träcken. Vi blev då spärrade för misstänkt, ej bekräftad, salmonellainfektion.

Vi har därefter tagit upprepade prov på samtliga djur, hos en minoritet av djuren har vi funnit antikroppar men inte i något fall hittat bakterier i träcken.

Tack och lov hade vi våren 2014 tagit salmonellaprov på fyra sålda avelstjurar samt samlingsprov på kvigor och tjurar som alla var negativa så risken att vi ska ha spridit det till någon annan besättning är därmed mycket låg.

Vad betyder då detta? Antikroppar bildas inom 2-3 veckor och brukar försvinna efter ca 3 månader om individen inte återinfekteras. Det kan därför inte uteslutas att vi har eller har haft en cirkulerande infektion i besättningen men det som förbryllar både oss, SJV, SVA och distriktsveterinären är att vi inte kan hitta några bakterier. Det gör att vi inte heller kan säkerställa vilken typ av infektion det eventuellt skulle kunna handla om och därmed är det svårt att spekulera kring smittvägar. Inköp av djur och foder har förekommit men i liten omfattning. För att ytterligare öka sannolikheten för att hitta bakterier har vi testat en ny metod som SVA utvecklar nämligen att svabba ändtarmsöppningen för att därigenom kunna fånga upp bakterier från flera dygn, utsöndringen av bakterier kan nämligen variera över tiden. Inte heller detta har lyckats isolera några bakterier.

Fyrhjulsdriften och diffbromsen jag började med att nämna syftar på de smittskyddsrutiner vi hade sedan tidigare och som vi under sommaren, före antikroppsfyndet, ytterligare förstärkte genom att bygga en hygiensluss för alla besökare samt frostskyddat utrymme för hetvattentvätt för att underlätta rengöring även vintertid. Vindrutetorkarna är ju obligatoriska och kan väll närmast vara en parallell till årlig stalltvätt som givetvis genomförs.

Stallutrymmen är nu rengjorda ytterligare en gång efter ordinarie rengöring i våras samt sanerade med släckt kalk och virkon.

Det som händer nu är att vi i största möjliga mån håller djurgrupperna separerade, kalvarna är dock avvanda. De kunde delhävas och bli godkända för slakt, en majoritet av tjurarna är slaktade som mellankalv (får kanske likställas med diffspärren).

I grupperna med tjurar och kvigor finns inga seropositiva djur utan samtliga har släppt sina antikroppar. Huvuddelen av kvigorna är kvar samt 7 st riktigt bra tjurkalvar. Förhoppningen är att vi ska kunna bli helt hävda från spärren under vintern men vi har ändå fattat beslut om att inte sälja några tjurar under våren för att minimera risken för spridning av eventuell salmonella till någon annan besättning, en extra självpåtagen säkerhetsmarginal. De tjurar som vi behåller kommer att säljas via auktionsförfarande tidigt hösten 2015, givetvis med aktuella salmonellaprov.

Planen framåt skulle väll i så fall jämföras med vinschen fast det känns mer som ett tjockt bärlager på den där räliga markvägen för att undvika att man fastnar igen. Några av de saker vi jobbar med är förbättrade karantänsmöjligheter för inköpta djur och djur som varit på utställningar samt iordningställande av, från övriga djurytrymmen, skild utlastningsplats för både slakt- och livdjur. Det är inte bara för att skydda oss mot salmonella utan även mot andra smittsamma djursjukdomar.

Detta, och säkert en rad andra åtgärder så som kontinuerliga övervakningsprov etc, kommer att vävas samman med de övriga smittskyddsåtgärder vi gjort sedan tidigare och presenteras i ett smittskyddspaket. Detta kommer säkerställa att ett djurinköp från Sjövången framgent kommer att bli ett ännu säkrare val.